Jag såg nyligen många nyheter med människor som vaknade inga pengar på bankkontona efter att de presenterat sig bankkortsuppgifter på olika nätbutiker, plattformar för att lägga ut annonser för försäljning och på andra webbplatser.
Förutom de illasinnade som utövar dessa online stöldtekniker (phishing bedrägeri), är det mycket svårt att hitta en skyldig. Vi skulle säga att den som tillhandahåller de känsliga uppgifterna till vissa källor (webbadresser) är skyldig har inte kollat dem innan och att det var det för naivt. I verkligheten, de flesta lurad på nätet de är av den andra åldern eller till och med förflutna, som under åren av att lära sig och upptäcka nya saker, internet inte ens existerade eller var begränsad till en uppringd anslutning för en chatt. Inte ens på 70-talet – 80 onlinebetalningar. I många länder, även på 90-talet, var onlinebetalningar okända. Det är därför vi fortsätter att hitta enorma köer på betala husskatt, bilar och mark, oändliga köer vid byte av abonnemang för leverans av el och blick, köer till filialerna till andra tjänster som också erbjuder online-alternativ.
Med ett minimum av kunskap kan vi göra onlinebetalningar säkert och spara tid på att köa vid diskarna.
Hur kan vi undvika att mata in uppgifterna bankkort på en falsk sida?
Innan vi kan skydda oss från en fara måste vi känna till dess egenskaper som gör att vi kan identifiera den. Om vi ser en brand på väg vet vi att när vi kommer nära elden kommer vi att bränna oss, och framryckningen på den vägen kan bara göras efter att branden är släckt. Jag vet inte om jag har valt det bästa exemplet, men det ska göras på samma sätt på nätet för att skydda oss mot farorna som ökar.
Den vanligaste metoden för bedrägeri online är genom kloning av en tjänsteleverantörs webbsida. Från mobiltelefonoperatörernas webbsidor till bankers eller offentliga institutioners webbsidor, klonades de och skickades till användare via olika kommunikationskanaler med det tydliga syftet att stjäla personuppgifter eller information om bankkonton. Om du får en länk (adress till en webbsida) på Messenger, WhatsApp, SMS eller e-post, där du efterfrågas för att klicka och ange personuppgifter, kolla mycket väl om adressen du når är den korrekta, pålitlig. För det mesta kommer länkarna Budbärare, WhatsApp och SMS de tillhör några sidor avsedda för bedrägeri online. Väldigt få tjänsteleverantörer skickar betalningslänkar till kunder via e-post och om du är prenumerant på en sådan tjänst är det bra att kolla mycket noga vilken webbadress du har kommit till, innan du anger dina kortuppgifter för att betala en faktura.
En internetanvändare med en genomsnittlig mängd onlinekunskap, för det mesta, skulle genast inse om det är ett bedrägeriförsök eller inte. Först och främst, en klonad webbsida måste finnas på en webbadress (domännamn). Även om brottslingar kan göra en webbsida identisk med den hos en tjänsteleverantör eller en bank, kan de inte använda den legitimt domännamn hos respektive leverantör.
Kopiera det scenariot för Orange Rumänien-prenumeranter, som vill betala en faktura online. Det är inget slumpmässigt exempel. Jag har sett många länkar till nätfiskesidor med Orange-logotypen.
Orange-prenumeranter har möjlighet att betala räkningarna online via webbsidan, från kontot Min apelsin, eller från mobilapplikationen (den säkraste lösningen).
När du väljer att betala online måste webbadressen du når och anger dina personuppgifter innehålla “orange.ro” före slutet av webbdomänen. Försiktig! Innan webbdomänen avslutas. menande en korrekt adress kan vara av formen: orange.ro/mitt konto, subdmänskligheten. något.orange.ro, SS0.orange.ro/wp/oro?jspname=login.etc.Klicka på bilden nedan, där har du ett exempel:
Därefter två exempel med webbadresser som inte tillhör Orange Rumänien och som kan vara värd för webbsidor avsedda för onlinebedrägerier: “orange.ro.concurs.net/bill/online” och “plateste-in-siguranta.net/orange.ro/factura-ta“.
Även om båda webbsidorna ser identiska ut med de ursprungliga och webbadresslänkarna (URL) de innehåller “orange.ro”, de finns inte på orange.ro. I det första exemplet, “orange.ro” den består av två underdomäner relaterade till domänen “concurs.net”, och i den andra, “orange.ro” det är en del av förlängningen av webbadressen, utan att ha någon koppling till den grundläggande domänen.
En användare utan onlineerfarenhet kan mycket lätt vilseledas om han inte känner till dessa enkla säkerhetselement.
En mer komplicerad aspekt att förklara för en nybörjare är omdirigering till webbsidan för onlinebetalningsbehandlaren. Många tjänsteleverantörer använder tredje parts företag för onlinebetalningshantering. Här inkluderar vi också nätbutiker som accepterar betalning med kort.
vad betyder det? Väl… när en nätbutik eller en tjänsteleverantör vill erbjuda kunder möjligheten att betala med kort har oftast inte företaget som äger den butiken befogenhet och nödvändig infrastruktur att begära in kortuppgifter från kunder. Butiken kommer att sluta ett avtal med en onlinebetalningsprocessor, som kommer att ha skyldighet att kontrollera om webbadressen till nätbutiken och holdingbolaget överensstämmer med säkerhet, transparens och god praxis för onlinebetalningar med bankkort. Se till att när du betalar online med kortet omdirigeras du till processorernas riktiga webbsidor. För det mesta, i Rumänien, är dessa payu.ro och euplatesc.ro.
>>De flesta människor som bedrägerier på Internet är i sitt andra århundrade eller till och med tidigare
Och vilket språk är det på, för det är förmodligen inte på polska.